När man är färdig med en bok blir det lätt lite tomt. Och det sägs att när en författare ger ifrån sig en bok tillhör den i fortsättningen bara läsarna, inte författaren själv. Något jag inte tycker är rättvist. När jag nu har gett ut min senaste roman, Som katternas sätt att minnas, känner jag inte att jag har tänkt färdigt på den och vill därför på den här specialbloggen fortsätta fundera på romanen i en form som också andra kan följa med. Jag vill leva kvar i bokens värld ännu.
Det här är den av mina böcker som allra mest fortsätter att sysselsätta min egen fantasi trots att den är färdig. Det som står mellan raderna väcker fler och fler frågetecken. Jag kommer knappast att kunna svara på dem men det är kanske inte heller meningen.
Jag har aldrig funderat över litterära skolor och manifest men den här gången sa katten i min bok: kattrealism. Och jag kan inte annat än hålla med. Jag ska fundera mera på vad begreppet betyder och berätta mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar