måndag 20 februari 2012

Det är en löjlig hobby som jag antar att många andra författare också sysslar med: att emellanåt söka i bibliotekens kataloger för att se om ens böcker är utlånade. Idag när jag gjorde det lärde jag mig att det finns en genre som ingen vad jag vet har talat om hittills (fast många trots det kan ha gjort det), sökmotorernas egen surrealism.
   När jag skrev in Som katternas sätt att minnas i en katalog i Sverige som inte hade boken, frågades det i en ruta om jag menade "skattenedsättningar".
   Sökmotorsurrealismen använder en associativ metod, den saken är inte svår att förstå. "Katt" och "skatt" ligger nära varandra, hos stora hundvänner kombineras orden när de tycker att det inte bara borde finnas hund- utan också kattskatt. Men varifrån kommer "nedsättningar"? Hur fungerar sökmotorns omedvetna automatskrift, eller det som är den närmaste parallellen hos en maskin till denna psykiska mekanism? I alla fall försöker jag förlita mig på att den centrala mekanismen inte är sadistisk, att det inte var ordets besläktade form utan dess innehåll motorn tog fasta på, i ett försök att säga något nedsättande.

torsdag 16 februari 2012

Tångförlossning? Varför inte abort på medborgare?



  


Idag ska jag skriva en recension av Dom bara pratar av Lars Melin och Martin Melin, som handlar om språket i politiken. När jag öppnar Hbl får jag på ett deprimerande sätt inspiration till detta, när social- och hälsovårdsministern (vars karriär jag inte tänker vara med om att förlänga genom att nämna hennes namn och låta det få en google-träff till) försvarar de kraftigt lägre medicinersättningarna med att detta är en ”tångförlossning”.
   Är det genom att en kristdemokrat (se ovan varför hon inte nämns) sitter i regeringen som den här sjukan att använda liknelser har spritt sig? Det tycks vara ett tappert försök att i ett land där Bibeltraditionen har varit stark få folk att känna att vad man än gör, så gör man det av människokärlek. Jesus thinks you`re a jerk, sjöng Frank Zappa. I det här fallet är vår regering sorglig i två bemärkelser. Inte bara för att de försvårar för människor utan stora inkomster att sköta sin hälsa (hur många kommer att dö en förtidig död?), utan också som talare.
    Ska man föra retorik ska man bre på ordentligt, det här låter bara kokett och är helt verkningslöst. Varför inte kalla åtgärden en abort på medborgare, genom passiva åtgärder? Vår regering är en utomkvädsregering, eftersom representationen är skev som om regeringen inte satt i Finlands livmoder utan har fastnat någonstans bredvid; den försvarar inte den majoritet som försöker leva på sin lön (eller icke-lön) utan dem som anser att man bör kunna leva på sin bonus. Socialdemokraterna är lågt hemoglobin. Sannfinnarna är ett uppiskat blodtryck. Svenska folkpartiet är en tå med gikt. Centern i opposition är en tupé som säger ”titta så fin jag skulle vara om jag satt på ditt huvud”. Samlingspartiet är en protes, som har en skylt fastsatt vid sig där det står ”jag är nödvändig efter vad som hänt. Jag kommer att hjälpa en hel handfull medborgare att gå”. Där står inte att det som hände var att partiet, tillsammans med några andra partier som en tid tog efter det, och tillsammans med näringslivet, tvingade igenom en euro utan demokratisk förankring.
    Jag låter löjlig när jag tänker att man kunde säga så här, men jag vet det själv. Det undrar jag om vår regering vet att den gör. Vilket betyder att det är jag som i alla fall har lite mera rätt.