Det är en löjlig hobby som jag antar att många andra författare också sysslar med: att emellanåt söka i bibliotekens kataloger för att se om ens böcker är utlånade. Idag när jag gjorde det lärde jag mig att det finns en genre som ingen vad jag vet har talat om hittills (fast många trots det kan ha gjort det), sökmotorernas egen surrealism.
   När jag skrev in Som katternas sätt att minnas i en katalog i Sverige som inte hade boken, frågades det i en ruta om jag menade "skattenedsättningar".
   Sökmotorsurrealismen använder en associativ metod, den saken är inte svår att förstå. "Katt" och "skatt" ligger nära varandra, hos stora hundvänner kombineras orden när de tycker att det inte bara borde finnas hund- utan också kattskatt. Men varifrån kommer "nedsättningar"? Hur fungerar sökmotorns omedvetna automatskrift, eller det som är den närmaste parallellen hos en maskin till denna psykiska mekanism? I alla fall försöker jag förlita mig på att den centrala mekanismen inte är sadistisk, att det inte var ordets besläktade form utan dess innehåll motorn tog fasta på, i ett försök att säga något nedsättande.