Lättläst?

"Lättläst" är vad jag har förstått en ny trend. Och det är viktigt att till exempel barn (eller vuxna) med läs- och skrivsvårigheter får böcker med korta meningar, så att de kommer in i läsandet vilket de kanske annars inte så lätt skulle göra.
Men när endel för fram säga att alla författare borde skriva lättläst reser jag rygg. Det låter för pedagogiskt, som i skolan: just det man inte tycker att passar en ska man öva sig på. Vi författare går faktiskt inte i skolan, och det behövs författare av alla sorter. Man måste få skriva med långa meningar om det passar ens litterära vision. (Problemet med José Saramago är för mig inte att han skriver ändlösa meningar, utan att han skriver ändlösa tråkiga meningar.) Man måste också få skriva korta meningar, och man måste inom samma bok få ha växlingar.
   Det att den lättlästa genren finns är bra. Det allra värsta är att det finns ett tryck på författare idag: "Du har så och så lång stund på dig att få läsaren att på ett entydigt sätt förstå vad du talar om, annars klassas du som obegriplig. En som onanerar.
   Kritiker som tar emot ett arvode för att skriva om en bok de själva säger att de inte har förstått, stärker den här allmänna synen på att alla böcker måste vara lättlästa och lättsmälta.